1 Tobit skrev då denna glädjebön:Välsignad är Gud som lever i evighet,välsignat är hans rike.
2 Han slår men förbarmar sig också,han för oss till dödsriket längst ner i jorden,han för oss också upp ur förintelsen.Ingen kan undfly hans hand.
3 Tacka honom, Israels söner, inför alla folk.Han skingrade er bland dem,
4 men där visade han er sin storhet.Lovsjung honom inför alla människor,ty han är vår herre,han är vår Gud, han är vår fader.Han är Gud i all evighet.
5 Han skall slå er för era synders skullmen också förbarma sig och föra er tillbakafrån alla de folk bland vilka ni skingrats.
6 När ni vänder om till honomav hela ert hjärta och hela er själoch lever sannfärdigt inför honom,då skall han vända sig till eroch inte längre dölja sitt ansikte för er.Se vad han har gjort för eroch tacka honom med hög röst,prisa rättfärdighetens herreoch lovsjung evighetens konung.Jag tackar honom i min fångenskaps land,jag visar det syndiga folket hans kraft och storhet.Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom —kanske skall han visa er kärlek och barmhärtighet.
7 Jag lovsjunger min Gud,jag skall glädja mig så länge jag lever.