1 När de hade avslutat måltiden och skulle gå till sängs följde de den unge mannen in i kammaren.
2 Tobias kom ihåg vad Rafael hade sagt och tog upp fiskens lever och hjärta ur påsen där han hade dem och lade dem på den glödande rökelsen.
3 Lukten från fisken hejdade demonen, och han flydde långt upp i Egypten, men Rafael följde genast efter, tog honom till fånga och fjättrade honom.
4 När de andra hade gått ut ur kammaren och stängt dörren steg Tobias upp ur sängen och sade: »Kom, min syster, låt oss anropa vår Herre och be att han förbarmar sig över oss och skyddar oss.«
5 Hon steg upp, och de anropade Gud och bad honom om beskydd. Tobias sade: »Välsignad är du, våra fäders Gud, välsignat ditt namn genom alla släktled i evighet. Må himlarna och hela din skapelse prisa dig.
6 Du skapade Adam, och till hans hjälp och stöd skapade du Eva, hans hustru, och från dem båda kom människosläktet. Du sade: Det är inte bra att mannen är ensam, vi skall ge honom en like till hjälp.
7 Du vet, Herre, att det inte är av otuktigt begär som jag äktar denna min syster. Nej, jag ber dig uppriktigt, Herre, att visa godhet mot mig och henne, så att vi får åldras tillsammans och blir välsignade med barn.«