1 Och det begaf sig derefter, att Konungens i Egypten höfvitsman öfver skänkerna, och höfvitsmannen öfver bakarena, bröto deras herra Konungenom i Egypten emot.
2 Och Pharao vardt vred uppå dem,
3 Och lät sätta dem i hofmästarens hus i fängelse, der Joseph låg fången.
4 Och hofmästaren satte Joseph öfver dem, att han skulle tjena dem; och de såto några dagar.
5 Och både skänken och bakaren drömde om ena natt hvar sin dröm, och hvars deras dröm hade sin uttydelse.
6 Då nu Joseph kom om morgonen in till dem, och såg dem ångse,
7 Frågade han dem, och sade: Hvi ären I så ångse i dag?
8 De svarade: Oss hafver drömt, och vi hafvom ingen, som oss det utlägger. Joseph sade: Utläggningen hörer Gudi till; dock förtäljer mig det.
9 Då förtäljde skänken sin dröm för Joseph, och sade till honom: Mig drömde, att ett vinträ var för mig:
10 Det hade tre grenar; det grönskades, växte och blomstrades, och dess drufvor vordo mogna:
11 Och jag hade Pharaos skänkekar i mine hand, och tog och kryste dem i skänkekaret, och fick Pharao skänkekaret i handena.
12 Joseph sade: Detta är uttydningen: Tre grenar äro tre dagar.
13 Efter tre dagar skall Pharao upphäfva ditt hufvud, och sätta dig åter till dit ämbete, att du får honom skänkekaret i hans hand, såsom tillförene, då du var hans skänk.
14 Men tänk uppå mig, då dig går väl, och gör barmhertighet med mig, att du Pharao ingifver, att han tager mig utaf detta huset;
15 Ty jag är hemliga bortstulen utaf de Ebreers lande: Så hafver jag ock här intet gjort, att de mig insatt hafva.
16 Då bakaren såg, att uttydningen var god, sade han till Joseph: Mig hafver ock drömt, att jag bar tre flätade korgar på mitt hufvud;
17 Och i öfversta korgenom allahanda bakad mat till Pharaos behof; och foglarne åto af korgenom på mitt hufvud.
18 Joseph svarade, och sade: Detta är uttydningen: Tre korgar äro tre dagar.
19 Och efter tre dagar skall Pharao upphäfva ditt hufvud, och hänga dig i en galga; och foglarne skola äta ditt kött på dig.
20 Och det hände tredje dagen, då begick Pharao sin årsdag, och han gjorde alla sina tjenare ena måltid: Och upphof den öfversta skänkens hufvud, och den öfversta bakarens, ibland sina tjenare;
21 Och satte den öfversta skänken åter till sitt skänkeämbete, att han skulle få Pharao skänkekaret i handena;
22 Men den öfversta bakaren lät han hänga; som Joseph hade uttydt honom.
23 Men den öfverste skänken tänkte intet på Joseph, utan förgat honom.