13 Och en röst skedde till honom: Statt upp, Petre; slagta, och ät.
14 Då sade Petrus: Ingalunda, Herre; ty jag hafver aldrig ätit något menligit, eller orent.
15 Och rösten sade andra reson till honom: Det Gud hafver rent gjort, det behöfver du icke kalla menligit.
16 Och detta skedde ock så tredje reson; och vardt fatet sedan igen upptaget i himmelen.
17 Och då Petrus begynte bekymrad varda vid sig sjelf, hvad syn detta skulle vara, som han sett hade; si, männerna, som sände voro af Cornelio, voro för dörrene, och frågade efter Simons hus;
18 Och kallade de en ut, och sporde, om Simon, som ock kallades Petrus, var der till herberge.
19 Och vid Petrus tänkte på synena, sade Anden till honom: Si, der äro tre män, som söka efter dig.