1 Att tro på Gud innebär att vi litar på att han en dag ska infria vårt hopp och rädda oss för evigt. Vår tro gör oss övertygade om en verklighet som vi ännu inte kan se.
2 Många av våra förfäder hade en sådan tro och fick höra från Gud att de var accepterade av honom.
3 Genom vår tro på Gud förstår vi att hela universum skapades på hans befallning, och att det vi ser formades från den osynliga världen.
4 Genom sin tro på Gud kunde Abel bära fram ett bättre offer än Kain. Och Gud accepterade Abels offer. Han förklarade Abel som skuldfri inför honom, eftersom Abel trodde på Gud. Därför är Abels tro en uppmuntran för oss idag, trots att han för länge sedan är död.
5 Genom sin tro på Gud rycktes Henok direkt upp till Gud utan att behöva dö. Man kunde inte hitta honom längre, för Gud tog bort honom. Men innan dess hade Henok fått höra från Gud att han gladde sig över honom.
6 Som ni förstår, är det omöjligt att glädja Gud om man inte tror och litar på honom. Den som vill komma till honom måste ju tro att det finns en Gud och att han belönar dem som verkligen söker honom.
7 Genom sin tro på Gud byggde Noa en båt för att rädda sin familj. Gud själv hade avslöjat för honom att det skulle bli en översvämning, även om inga tecken just då tydde på det, och därför lydde han Gud. Som en följd av detta blev resten av människorna dömda, medan Noa genom sin tro blev skuldfri inför Gud.
8 Genom sin tro på Gud lydde Abraham när Gud sa till honom att lämna sitt hem och gå till det land som Gud skulle ge honom och hans efterkommande. Han gav sig iväg, utan att veta vart han skulle komma.
9 Och eftersom han trodde på Gud bodde han sedan som en främling i det land Gud hade lovat honom. Han bodde i tält, och likadant gjorde han son Isak och han sonson Jakob, som båda hade fått samma löfte av Gud.
10 Abraham såg nämligen fram emot att få bo i staden som är byggd på en evig grund, den stad som har Gud själv till arkitekt och byggmästare.
11 Genom sin tro på Gud fick Abraham kraft att bli far, trots att han var mycket gammal och trots att hans fru Sara aldrig hade kunnat få barn och nu var alldeles för gammal. Han litade på att Gud, som hade gett honom löftet, också skulle hålla vad han hade lovat.
12 Därför blev Abraham stamfar till ett helt folk. Denna enda man, som dessutom var så gott som död, fick så många efterkommande att de var lika omöjliga att räkna som stjärnorna på himlen eller sanden på havsstranden.
13 Alla dessa människor som trodde på Gud, dog utan att ha fått det som Gud hade lovat dem. De hade bara sett hur alltsammans låg och väntade på dem i framtiden, och de var tacksamma över Guds löften. Men här på jorden kallade de sig gäster och främlingar.
14 Och den som talar så, visar att han söker ett hemland.
15 Om deras hemland hade varit det land de kom ifrån, hade de ju kunnat återvända dit,
16 men de längtade till ett bättre land, det land som finns i himlen. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har byggt en stad som väntar på dem i himlen.
17 Genom sin tro på Gud kunde Abraham också lita på Gud när han sattes på prov av honom. Därför var han beredd att offra Isak på altaret, trots att Isak var hans enda son.
18 Gud hade ju sagt: "Det är Isaks efterkommande som ska räknas som det folk jag lovade dig"
19 Men Abraham visste att Gud till och med kunde uppväcka döda. Och bildligt talat fick ju Abraham tillbaka Isak från de döda.
20 Genom sin tro på Gud kunde Isak också be för sina söner Jakob och Esau, så att de fick del av allt Guds goda i framtiden.
21 Genom sin tro på Gud kunde Jakob be för Josefs söner alldeles innan han dog, så att de också fick del av allt Guds goda. Lutad mot sin stav tillbad han sedan Gud.
22 Genom sin tro på Gud såg Josef framför sig hur Israels folk en dag skulle få lämna Egypten. Därför kunde han på sin dödsbädd ge order om att folket en gång i framtiden skulle ta med hans kvarlevor.
23 Genom sin tro på Gud lyckades Moses föräldrar gömma sitt nyfödda barn under tre månader. De såg att det var ett vackert barn och var inte rädda, trots att farao hade gett order om att alla nyfödda pojkar bland Israels folk skulle dödas.
24 Genom sin tro på Gud vägrade sedan Mose som vuxen att behålla sin ställning som son till faraos dotter.
25 Han valde att lida tillsammans med Guds folk, istället för att under en kort tid njuta av ett liv utanför Guds vilja.
26 Han tyckte det var mer värt att få lida - på samma sätt som Jesus Kristus fick lida ‑ än att få äga alla Egyptens skatter. Han visste ju vilken belöning som väntade honom.
27 Genom sin tro på Gud lämnade Mose sedan Egypten. Han var inte rädd för faraos hämnd, utan fortsatte att gå, eftersom han genom sin tro liksom såg Gud, den Osynlige, framför sig.
28 Genom sin tro på Gud fick Mose också lära Israels folk att fira påsk och att stryka blod på dörrposterna, så att dödsängeln inte skulle döda den äldsta sonen i varje familj.
29 Genom sin tro på Gud kunde Israels folk gå rakt igenom Röda havet som på torra land. Men när egypterna följde efter dem, drunknade de allihop.
30 Genom sin tro på Gud fick Israels folk Jerikos murar att falla, sedan de hade gått runt dem i sju dagar.
31 Genom sin tro på Gud räddade den prostituerade Rachav sitt liv. Hon slapp att dödas tillsammans med de andra i Jeriko som vägrade att tro på Gud, eftersom hon hade tagit emot de israelitiska spionerna som vänner.
32 Behöver jag göra listan längre? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, och om Samuel och de andra profeterna som framförde Guds budskap.
33 Genom sin tro på Gud kunde dessa människor besegra andra riken, skipa rättvisa i landet, och få det som Gud hade lovat dem. De kunde stänga till lejonens gap,
34 släcka rasande eld, och undgå att dödas av svärd. Trots sin svaghet blev de starka genom sin tro, och de fick kraft att strida mot fienden och driva hela arméer på flykten.
35 Andra torterades till döds men höll fast vid sin tro på Gud. De ville hellre dö än att vända sig bort från Gud och bli frisläppta, för de visste att de en gång skulle uppstå till ett bättre liv.
36 En del blev hånade och piskade, andra kedjades fast och fick sitta i fängelse.
37 Somliga stenades till döds, andra sågades mitt itu eller dödades med svärd. De gick omkring klädda i fårskinn och gethudar. De var hungriga och förföljda och misshandlade.
38 Därför höll de till i ödemarken och bland bergen och gömde sig i grottor och hålor. Men egentligen förtjänade inte den här världens människor att ha dem ibland sig.
39 Men ingen av dessa som jag nu har räknat upp fick se Guds löfte uppfyllt, trots att de alla genom sin tro hade fått höra från Gud att de var accepterade av honom.
40 Gud hade nämligen en större plan, som innefattar alla dem som tror. Han ville låta dem vänta på oss, så att vi tillsammans en dag skulle göras felfria i Guds ögon för evigt.