20 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
21 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
22 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
23 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
25 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
26 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.