14 Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
15 Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
17 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket.
18 Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
19 Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
20 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.