3 HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.
4 Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.
5 Mina fiender tala vad ont är mot mig: »När skall han dö och hans namn förgås?»
6 Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.
7 De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.
8 »Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»
9 Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.