7 De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.
8 »Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»
9 Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.
10 Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.
11 Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.
12 Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. ----
13 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen. Andra boken