5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.