7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.