6 Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
7 Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty »vem skulle höra det?»
8 Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.
9 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.
10 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
11 Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.
12 Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.