1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David. (2) HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.
2 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.
3 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?
4 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.
5 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?
6 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.
7 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.