1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. (2) Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
2 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
3 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
4 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. Sela.
5 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
6 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
7 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.