1 En sång, en psalm av Asaf. (2) Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
2 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
3 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
4 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
5 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
6 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,