19 Jag sade:Vilken plats ska jag inte låta digfå bland barnen,och vilket ljuvligt landska jag inte ge dig,den allra härligaste arvedelbland folken.Och jag sade:Då ska ni kalla mig Faroch inte vända er bortfrån mig mer.
20 Men som när en hustruär otrogen mot sin man,så har ni, Israels hus,varit otrogna mot mig, säger Herren.
21 Därför hörs rop på de kala höjderna, gråt och böner från Israels barn,för de har gått på villovägaroch glömt Herren sin Gud.
22 Vänd om, ni avfälliga barn! Jag ska bota er från er otrohet.”Se, vi kommer till dig,för du är Herren vår Gud.
23 Ja, falskt var vårt hopp till höjderna,vårt larm på bergen.Ja, hos Herren vår Gudfinns frälsning för Israel.
24 Men allt ifrån vår ungdom har skammens gud förtärtfrukten av våra fäders arbete,deras får och kor,deras söner och döttrar.
25 Låt oss nu ligga här i vår skam och låt vanära täcka oss,för vi har syndat mot Herren vår Gud,vi och våra fäder,från vår ungdom ända till i dag.Vi har inte lyssnattill Herren vår Guds röst.”