1 Fly från Jerusalem, ni Benjamins barn!Blås i hornet i Tekoa,res ett högt baner i Bet-Hakkerem,för en olycka hotar från norrmed stor förödelse.
2 Jag ska ödelägga dotter Sion, den vackra och bortskämda.
3 Herdar ska komma över henne med sina hjordar.De ska slå upp sina tältrunt omkring henneoch var och en ska beta av sitt stycke.
4 Rusta er till strid mot henne! ”Kom, låt oss dra uppvid middagstid!Men ve oss, dagen går mot sitt slutoch kvällens skuggor förlängs.
5 Kom, låt oss dra upp om natten och förstöra hennes palats.”
6 För så säger Herren Sebaot:Fäll träd och bygg vallarmot Jerusalem!Här är staden som ska straffas.Den är full av förtryck.
7 Som en källa flödar av vatten, så flödar den av sin ondska.Man hör om våld och förödelse där,sår och slag är ständigtinför mina ögon.
8 Ta varning, Jerusalem, så att jag inte vänder mig ifrån digoch gör dig till en ödemark,ett land där ingen bor.
9 Så säger Herren Sebaot:Man ska bärga en efterskördfrån dem som är kvar av Israel,som från en vinstock.Räck ut din hand på nytt,som när man plockar druvorfrån rankorna.
10 Till vem ska jag tala och för vem ska jag vittnaså att de hör?Deras öron är stängdaså att de inte kan höra.Herrens ord föraktas bland dem,de vill inte veta av det.
11 Därför är jag fylld av Herrens vrede,jag orkar inte hålla tillbaka den.Ös ut den över barnen på gatanoch över de unga där de samlas.Både man och kvinna ska drabbas,också den gamleoch den som fyllt sina dagars mått.
12 Främlingar ska ta över deras hus, deras åkrar och hustrur,för jag ska räcka ut min handmot dem som bor i landet,säger Herren.
13 Hög som låg,alla söker de oärlig vinst.Både profet och präst,alla handlar de lögnaktigt.
14 De tar det lätt med att bota mitt folks skadaoch säger: ”Allt är väl, allt är väl!”Men allt är inte väl.
15 De ska stå där med skam, för de har gjort avskyvärda saker.Ändå känner de ingen skamoch förstår inte att blygas.Därför ska de fallabland dem som faller.När tiden kommeroch jag straffar demska de komma på fall, säger Herren.
16 Så säger Herren:Ställ er vid vägarna och spana,fråga efter de urgamla stigarna.Fråga efter den goda vägenoch vandra på den,så ska ni finna ro för era själar.Men de svarade:”Vi vill inte vandra på den.”
17 När jag satte väktare över er och sade:”Lyssna till basunens ljud”,svarade de: ”Vi vill inte lyssna.”
18 Hör därför, ni hednafolk,och lägg märke till, du församling,vad som sker bland dem.
19 Hör du jord: Se, jag ska låta olycka drabba detta folk,frukten av deras tankar,eftersom de inte har lyssnatpå mina ordutan förkastat min lag.
20 Vad bryr jag mig om rökelse från Sabaeller finaste kalmusfrån fjärran land?Era brännoffer har jag inte behag tilloch era slaktoffer tycker jag inte om.
21 Därför säger Herren så: Se, jag ska lägga stötestenarframför detta folk,och på dem ska fäder och sönersnubbla tillsammans,grannar och vänner förgås.
22 Så säger Herren:Se, ett folk kommer från landet i norr,ett stort hednafolk reser sigvid jordens yttersta ände.
23 De bär båge och lans, de är grymma och skoningslösa.Deras röst är som havets dån,och på sina hästar rider de fram,rustade som kämpar till stridmot dig, dotter Sion.
24 Vi har hört ryktet om dem. Våra händer sjunker ner,ängslan griper oss,ångest som hos en barnaföderska.
25 Gå inte ut på fältet och vandra inte på vägen,för fiendens svärd är därmed skräck från alla sidor.
26 Du, mitt folk, min dotter, klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,sjung sorgesång som efter ende sonenoch håll bitter dödsklagan.Plötsligt drabbar oss fördärvaren.
27 Jag har satt dig att pröva mitt folkoch gjort dig till en fast borg,för att du ska lära kännaoch pröva deras väg.
28 Alla är de förhärdade rebeller som går med förtal,de är som koppar och järn,allihop är fördärvare.
29 Blåsbälgen pustar, men ur elden kommer bara bly.Mer rening är meningslös,de onda rensas inte ut.
30 ”Förkastat silver” kallar man dem, för Herren har förkastat dem.