25 När Petrus skulle gå in, kom Kornelius emot honom och föll ner för hans fötter och tillbad.
26 Men Petrus reste honom upp och sade: "Stig upp! Också jag är en människa."
27 Medan han samtalade med Kornelius gick han in och fann många församlade.
28 Han sade till dem: "Ni vet att det är förbjudet för en jude att umgås med en hedning eller besöka honom. Men mig har Gud visat att man inte skall kalla någon människa ohelig eller oren.
29 Därför tvekade jag inte heller att komma, när ni sände bud efter mig. Och nu vill jag veta varför ni har bett mig komma hit."
30 Kornelius svarade: "För fyra dagar sedan just vid den här tiden, den nionde timmen, var jag här hemma och bad. Och se, en man i skinande kläder stod framför mig
31 och sade: Kornelius, Gud har hört din bön och kommer ihåg dina gåvor.