16 Under tiden fortsatte Petrus att bulta, och när de öppnade såg de till sin häpnad att det var han.
17 Han gav tecken åt dem med handen att vara tysta, och så förklarade han för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Han sade: "Berätta detta för Jakob och de andra bröderna." Sedan gick han ut och begav sig till en annan plats.
18 På morgonen blev det stor förvirring bland soldaterna. Vad hade det blivit av Petrus?
19 När så Herodes skickade bud efter honom och inte fick tag i honom, förhörde han vakterna och befallde att de skulle föras bort. Därefter lämnade han Judeen och for ner till Cesarea och uppehöll sig där.
20 Herodes hyste motvilja mot invånarna i Tyrus och Sidon. Gemensamt uppvaktade de kungen, och sedan de fått hans kammarherre Blastus på sin sida, bad de om fred. De var nämligen helt beroende av kungens område för sin försörjning.
21 På utsatt dag klädde sig Herodes i kunglig skrud och satte sig på tronen och höll ett tal till dem.
22 Då ropade folket: "En guds röst är detta, inte en människas!"