1 Under tiden hade människor samlats i tiotusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Då började Jesus tala, först och främst till sina lärjungar: "Ta er i akt för fariseernas surdeg, hyckleriet!
2 Ingenting är dolt som inte skall bli uppenbarat, och ingenting är gömt som inte skall bli känt.
3 Därför skall allt vad ni har sagt i mörkret höras i ljuset, och vad ni har viskat i örat inne i kammaren skall ropas ut på taken.
4 Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen men sedan inte kan göra något mer.
5 Jag vill visa er vem ni skall frukta. Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom skall ni frukta.
6 Säljs inte fem sparvar för två öre? Och inte en enda av dem är bortglömd hos Gud.
7 Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.
8 Jag säger er: Den som bekänner mig inför människorna, honom skall också Människosonen bekänna inför Guds änglar.
9 Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar.
10 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande skall inte få förlåtelse.
11 När man ställer er till svars i synagogor och inför makthavare och myndigheter, så gör er inga bekymmer för hur ni skall försvara er eller vad ni skall säga.
12 Ty den helige Ande skall i den stunden låta er veta vad ni skall säga."
13 Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg till min bror att han delar arvet med mig."
14 Jesus sade till honom: "Människa, vem har satt mig till skiljedomare mellan er?"
15 Sedan sade han till dem: "Se till att ni aktar er för allt slags girighet, ty en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar."
16 Och han berättade en liknelse för dem: "En rik man hade åkrar som gav goda skördar.
17 Och han frågade sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte plats för mina skördar.
18 Så här vill jag göra, tänkte han. Jag river mina logar och bygger större, och där samlar jag in all min säd och allt mitt goda.
19 Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad.
20 Men Gud sade till honom: Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop?
21 Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud."
22 Sedan sade Jesus till sina lärjungar: "Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta, eller för er kropp, vad ni skall klä er med.
23 Livet är mer än maten och kroppen mer än kläderna.
24 Ge akt på korparna. De sår inte och skördar inte, de har inte förrådsrum eller loge, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?
25 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?
26 Om ni inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då för allt det andra?
27 Ge akt på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.
28 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på marken och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er. Så lite tro ni har!
29 Fråga inte efter vad ni skall äta och dricka, och var inte oroliga.
30 Efter allt detta jagar hedningarna i världen, men er Fader vet att ni behöver det.
31 Nej, sök hans rike, så skall ni få detta också.
32 Var inte rädd, du lilla hjord, ty er Fader har beslutat att ge er riket.
33 Sälj vad ni äger och ge gåvor. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.
34 Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.
35 Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande.
36 Var lika tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom, när han kommer och knackar på.
37 Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när han kommer. Amen säger jag er: Han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem.
38 Kommer han under andra eller tredje nattväkten, saliga är de om han finner dem vakande.
39 Men det förstår ni ju att om husägaren visste när tjuven kom, skulle han inte låta honom bryta sig in i sitt hus.
40 Var också ni beredda, ty i en stund då ni inte väntar det, kommer Människosonen."
41 Petrus frågade: "Herre, talar du i den här liknelsen om oss eller gäller den alla?"
42 Herren sade: "Vem är den pålitlige och förståndige förvaltare som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras kost i rätt tid?
43 Det är den tjänare som hans herre finner göra så, när han kommer. Salig är den tjänaren.
44 Jag säger er sanningen: Han skall sätta honom över allt han äger.
45 Men om tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre kommer inte så snart, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka sig redlöst berusad,
46 då skall den tjänarens herre komma en dag han inte väntar det och i en stund han inte anar det, och han skall hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland de trolösa.
47 Den tjänare som vet sin herres vilja men ingenting ställer i ordning och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp.
48 Men den som inte känner till den och gör något som förtjänar spöstraff, han skall piskas med få rapp. Var och en som har fått mycket, av honom skall det krävas mycket. Och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall det utkrävas så mycket mer.
49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och hur gärna ville jag inte att den redan vore tänd.
50 Men jag har ett dop som jag måste genomgå, och hur våndas jag inte tills det är fullbordat.
51 Menar ni att jag har kommit med fred till jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring.
52 Ty härefter kommer fem i en och samma familj att vara splittrade, tre mot två och två mot tre,
53 far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor."
54 Till folket sade han också: "När ni ser ett moln stiga upp i väster, säger ni genast att det blir regn, och så blir det regn.
55 Och när det blåser sydlig vind, säger ni att det blir hett, och det blir så.
56 Ni hycklare, jordens och himlens utseende förstår ni att tyda. Varför kan ni då inte tyda den här tiden?
57 Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?
58 När du är på väg till domaren tillsammans med din motpart, så gör under vägen vad du kan för att förlikas med honom, så att han inte drar dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och rättstjänaren kastar dig i fängelse.
59 Jag säger dig: Du skall inte slippa ut, förrän du har betalat till sista öret."