1 Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelser måste komma, men ve den genom vilken de kommer!
2 Det vore bättre för honom att en kvarnsten lades om hans hals och han kastades i havet än att han vilseleder en av dessa små.
3 Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom.
4 Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom."
5 Då sade apostlarna till Herren: "Ge oss mer tro."
6 Herren svarade: "Om ni har tro som ett senapskorn, skall ni kunna säga till det här mullbärsfikonträdet: Dra upp dig med rötterna och sätt ner dig i havet! Och det skulle lyda er.
7 Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vaktar boskap, säger han då till honom, när han kommer hem från marken: Kom genast och ät.
8 Säger han inte i stället: Laga nu till vad jag skall äta och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan får du själv äta och dricka.
9 Inte tackar han tjänaren, för att denne gjorde det han var tillsagd att göra?
10 Så skall också ni säga, när ni har gjort allt som krävs av er: Nu är vi tjänare utan uppgifter. Vi har bara gjort det vi var skyldiga att göra."
11 På sin färd till Jerusalem tog Jesus vägen genom Samarien och Galileen.
12 När han var på väg in i en by, kom tio spetälska män emot honom. De stannade på avstånd
13 och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!"
14 Då han fick se dem, sade han: "Gå och visa er för prästerna." Och medan de var på väg dit, blev de rena.
15 Och när en av dem såg att han hade blivit botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst
16 och föll ner för Jesu fötter och tackade honom. Och han var samarit.
17 Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio?
18 Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?"
19 Och han sade till honom: "Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."
20 Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem: "Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen.
21 Inte heller skall man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds rike är mitt ibland er."
22 Till sina lärjungar sade han: "Det skall komma en tid, då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni kommer inte att få det.
23 Man skall säga till er: Se, där är han, eller: Här är han. Men gå inte dit, och följ inte med.
24 Ty liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ända till den andra, så skall Människosonen vara på sin dag.
25 Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.
26 Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar.
27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla.
28 På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,
29 men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud eld och svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla.
30 På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig.
31 Om någon den dagen är uppe på taket och har sina tillhörigheter i huset, skall han inte gå ner och hämta dem. På samma sätt skall den som är ute på åkern inte vända tillbaka hem.
32 Tänk på Lots hustru!
33 Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han skall bevara det.
34 Jag säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar.
35 Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar."
37 De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där den döda kroppen ligger, där kommer gamarna att samlas."