1 För lagen innehåller bara en skugga av det kommande goda och inte tingens verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma upprepade offer som årligen frambärs fullkomna dem som träder fram.
2 Hade man inte annars upphört att offra, eftersom de som förrättar offertjänsten då en gång för alla hade blivit renade och inte längre haft synder på sitt samvete?
3 Men i dessa offer ligger en årlig påminnelse om synderna,
4 för blod från tjurar och bockar kan omöjligt ta bort synder.
5 Därför säger Kristus när han träder in i världen: Du ville inte ha offer och gåvor, men en kropp har du berett åt mig.
6 Du fann inte välbehag i brännoffer och syndoffer.
7 Då sa jag: Se, jag har kommit för att göra din vilja, Gud. I bokrullen är det skrivet om mig.
8 Först säger han: Du ville inte ha och fann inte välbehag i offer och gåvor, brännoffer och syndoffer, vilka frambärs enligt lagen.
9 Sedan säger han: Se, jag har kommit för att göra din vilja. Så avlägsnar han det första för att upprätta det andra.
10 Efter hans vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.
11 Och varje präst står dagligen och tjänstgör och frambär upprepade gånger samma offer som aldrig kan avlägsna synder.
12 Men Jesus frambar ett enda syndoffer för all framtid och satte sig på Guds högra sida.
13 Där väntar han på att hans fiender ska läggas som en fotpall under hans fötter.
14 För med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som är helgade.
15 Om detta vittnar även den helige Ande för oss. Först säger han:
16 Detta är det förbund som jag ska sluta med dem i kommande dagar, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen.
17 Och sedan: Jag ska inte mer minnas deras synder och laglöshet.
18 Där sådant är förlåtet finns inget behov för något syndoffer.
19 Bröder, därför kan vi i Jesu blod frimodigt gå in i det allra heligaste
20 på en ny och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget - sin kropp.
21 Vi har en stor präst över Guds hus.
22 Låt oss därför träda fram med uppriktigt hjärta och i övertygad tro, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten.
23 Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som gav oss löftet är trofast.
24 Och låt oss se till att sporra varandra till kärlek och goda handlingar.
25 Vi ska inte utebli från våra sammankomster som några har för vana. Utan uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.
26 För om vi villigt lever i synd efter att vi fått kunskap om sanningen finns det inte längre något offer för synder,
27 bara en fruktansvärd väntan på domen och en våldsam eld som ska uppsluka Guds fiender.
28 Den som förkastat Mose lag avrättas utan förbarmande om två eller tre vittnar emot honom.
29 Hur mycket hårdare straff tror ni då inte den förtjänar som trampat på Guds Son och vanvördat förbundsblodet genom vilket han blev helgad, och som smädat nådens Ande?
30 För vi känner honom som sa: Hämnden är min, jag ska vedergälla, och vidare: Herren ska döma sitt folk.
31 Det är fasansfullt att falla i den levande Gudens händer.
32 Minns den första tiden då ljuset kom till er och ni fick utstå mycket kamp och lidande.
33 Ibland blev ni offentligt hånade och plågade, ibland stod ni upp för dem som behandlades så.
34 För ni led med fångarna och accepterade med glädje att man plundrade era ägodelar, då ni visste att ni ägde något bättre och mera varaktigt.
35 Kasta därför inte bort er frimodighet, den ska rikligt belönas.
36 Ni behöver nämligen uthållighet för att göra Guds vilja och få vad som är utlovat,
37 för: Om en mycket kort tid så kommer han som ska komma, och han dröjer inte.
38 Min rättfärdige ska leva av tro. Men om han drar sig undan har min själ inte behag i honom.
39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förtappade, vi hör till dem som tror och räddar sina själar.