1 Huvudpunkten i vad vi säger är följande: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlarna.
2 Där förrättar han tjänst i helgedomen, den sanna tälthelgedom som Herren har rest och inte någon människa.
3 För varje överstepräst blir insatt till att frambära gåvor och offer, och därför måste även Kristus ha något att frambära.
4 Om han levde på jorden skulle han inte ens vara präst eftersom det finns andra som frambär gåvorna enligt lagen.
5 De tjänar vad som är en skuggbild av det himmelska, så som Mose blev anvisad av Gud när han skulle uppföra tälthelgedomen: Se till att du gör allt efter den förebild som du fick se på berget.
6 Men nu har Kristus fått en långt högre tjänst eftersom han är ett bättre förbunds medlare, ett som är stadfäst med bättre löften.
7 För om det första förbundet hade varit felfritt skulle det inte funnits behov av ett annat.
8 Men Gud klandrar dem och säger: Lyssna, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska sluta ett nytt förbund med Israels folk och med Juda folk.
9 Inte ett förbund som jag slöt med deras fäder den dag jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land. För de blev inte kvar i mitt förbund, och jag tog inte hand om dem, säger Herren.
10 Detta är det förbund som jag ska sluta med Israels folk i kommande dagar, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.
11 Ingen ska längre behöva undervisa sin landsman eller sin broder och säga: 'Lär känna Herren.' För alla ska känna mig, från den minste till den störste.
12 För jag ska visa nåd mot deras orättfärdigheter, och deras synder ska jag inte minnas mer.
13 Genom att tala om ett nytt förbund har han gjort det första föråldrat. Och det som blir föråldrat och gammalt är nära att försvinna.