15 Och Abraham väntade tålmodigt och fick vad som var utlovat.
16 För människor svär vid den som är större än dem själva, och en bekräftande ed tystar alla invändningar.
17 Då nu Gud med all tydlighet ville visa för löftets arvingar hur orubbligt hans beslut är, så försäkrade han det med en ed.
18 Så skulle vi genom två orubbliga utfästelser i vilka Gud omöjligt kan ljuga, bli rikt uppmuntrade, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid vårt framtida hopp.
19 Detta vårt hopp är ett själens ankare, tryggt och säkert. Det når innanför förhänget,
20 dit Jesus har gått före oss för vår skull då han gick in och blev överstepräst för evigt, i enlighet med Melkisedek.