1 Bröder, jag önskar av hjärtat och ber till Gud att de ska bli frälsta.
2 Jag kan vittna om att de är hängivna Gud, men de saknar insikt.
3 De förstår nämligen inte Guds rättfärdighet utan försöker upprätta en egen. De har inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.
4 För Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror.
5 För Mose skriver om den rättfärdighet som kommer av lagen: Den människa som håller lagen ska leva genom den.
6 Men den rättfärdighet som kommer av tro säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem ska stiga upp till himlen? Det vill säga för att hämta ner Kristus.
7 Eller: Vem ska stiga ner i avgrunden? Det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.
8 Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta. Detta är trons ord som vi förkunnar:
9 Om du bekänner med din mun att Jesus är Herre och tror i ditt hjärta att Gud uppväckte honom från de döda, ska du bli frälst.
10 För med hjärtat tror man och är rättfärdig, och med munnen bekänner man och är frälst.
11 Skriften säger: Ingen som tror på honom ska bli besviken.
12 Det är ingen skillnad på jude och hedning, alla har samme Herre som ger av sin rikedom åt alla som anropar honom.
13 För var och en som anropar Herrens namn ska bli frälst.
14 Men hur ska de kunna anropa honom som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på honom som de inte har hört om? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar?
15 Och hur kan någon predika utan att vara utsänd? Det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar ett gott budskap!
16 Men alla ville inte lyda evangeliet, för Jesaja säger: Herre, vem trodde på vad de fick höra av oss?
17 Alltså kommer tron av att lyssna, men att lyssna på Kristi ord.
18 Men jag frågar, har de kanske inte lyssnat? Jo, visst: Deras röst har nått ut över hela jorden och deras ord överallt i världen.
19 Jag frågar då: Har Israel inte förstått? Mose var den förste som sa: Jag ska väcka er avund mot det som inte är ett folk, jag ska väcka er ilska mot ett oförståndigt folk.
20 Och Jesaja säger frispråkigt: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag lät mig uppenbaras för dem som inte frågade efter mig.
21 Men om Israel säger han: Hela dagen har jag sträckt ut mina händer till ett olydigt och trotsigt folk.