19 Skapelsen väntar nämligen ivrigt på att Guds söner ska uppenbaras,
20 eftersom skapelsen har blivit lagd under tomheten, inte av egen vilja utan genom Honom som lade den därunder. Men hopp finns
21 att också skapelsen ska befrias från förgängelsens slaveri och nå den frihet som Guds barn får i härligheten.
22 För vi vet att hela skapelsen ännu suckar och lider.
23 Och inte bara den, utan även vi som har fått Anden som en första gåva suckar inom oss och väntar på att bli adopterade som söner, vår kropps befrielse.
24 För i hoppet blev vi frälsta. Men ett hopp som kan ses är inte längre något hopp, vem hoppas på något han redan ser?
25 Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi tålmodigt.