1 Vid samma tid tog Jesus vägen genom sädesfälten på sabbaten. Hans lärjungar blev hungriga och började rycka av ax och äta.
2 Fariseerna såg det och sade till honom: »Se, dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet på sabbaten.«
3 Han svarade: »Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga?
4 Han gick in i Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna.
5 Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten utan att bli skyldiga till något brott?
6 Men jag säger er: här finns det som är större än templet.
7 Om ni förstod vad som menas med Barmhärtighet vill jag se och inte offer, så skulle ni inte döma oskyldiga.
8 Ty Människosonen är herre över sabbaten.«
9 Sedan gick han därifrån och kom till deras synagoga.
10 Där fanns en man med en förtvinad hand. De frågade Jesus: »Är det tillåtet att bota på sabbaten?« De ville ha något att anklaga honom för.
11 Han svarade: »Om någon av er har ett får och det faller ner i en grop på sabbaten, griper han då inte tag i det och drar upp det?
12 Hur mycket mer värd än ett får är inte en människa. Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.«
13 Sedan sade han till mannen: »Håll fram din hand.« Han höll fram den, och den blev lika frisk som den andra.
14 Fariseerna gick då ut och överlade om hur de skulle röja Jesus ur vägen.
15 Jesus fick veta det och drog sig undan därifrån. Många följde med honom, och han botade alla
16 och förbjöd dem strängt att avslöja vem han var,
17 för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas:
18 Detta är min tjänare som jag har utvalt, den som jag älskar och som min själ har sin glädje i. Jag skall låta min ande komma över honom, och han skall förkunna rätten för folken.
19 Han skall inte träta och ropa, och ingen skall höra hans röst på gatorna.
20 Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan, utan han skall en dag föra rätten till seger.
21 Och hans namn skall ge folken hopp.
22 Sedan förde man till honom en besatt som var blind och stum. Och han botade honom, så att den stumme kunde tala och se.
23 Och allt folket slogs av häpnad och sade: »Är han kanske Davids son?«
24 När fariseerna hörde det sade de: »Det måste vara med demonernas furste Beelsebul som den mannen driver ut demonerna.«
25 Men han visste vad de tänkte och sade till dem: »Varje rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå.
26 Och om Satan driver ut Satan splittras han. Hur skall hans rike då kunna bestå?
27 Om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom.
28 Men om det är med Guds ande jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er.
29 Hur skall någon kunna gå in och plundra en stark man på vad han äger om han inte först binder honom? Sedan kan han plundra hans hus.
30 Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
31 Därför säger jag er: all synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas.
32 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse, men den som säger något mot den heliga anden får inte förlåtelse, varken i denna världen eller i den kommande.
33 Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten dålig; på frukten känner man trädet.
34 Huggormsyngel, hur skulle ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är fullt av.
35 En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda förråd.
36 Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag.
37 Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.«
38 Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: »Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.«
39 Han svarade: »Detta onda och trolösa släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet.
40 Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter.
41 Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona.
42 Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo.
43 När den orena anden lämnar en människa vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på men hittar ingen.
44 Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det ledigt och städat och snyggt,
45 går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början. Så skall det också gå för detta onda släkte.«
46 Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom,
47 och någon sade till honom: »Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig.«
48 Han svarade honom: »Vem är min mor, och vilka är mina bröder?«
49 Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: »Det här är min mor och mina bröder.
50 Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.«