1 Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud är att de skall bli räddade.
2 Jag kan vittna om ivern i deras gudstro, men de saknar den rätta insikten.
3 De vet inte vad rättfärdighet från Gud vill säga utan söker hävda sin egen, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.
4 Kristus är slutet på lagen, så att var och en som tror kan bli rättfärdig.
5 Ty om den rättfärdighet som lagen ger skriver Mose: Den människa som håller buden skall leva genom dem.
6 Men den rättfärdighet som tron ger säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem skall stiga upp till himlen? — det vill säga för att hämta ner Kristus —
7 eller: Vem skall stiga ner i avgrunden? — det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.
8 Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta — det vill säga trons ord, det som vi förkunnar.
9 Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.
10 Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning.
11 Skriften säger ju: Ingen som tror på honom skall stå där med skam.
12 Det är ingen skillnad på jude och grek; alla har samme herre, och han ger av sin rikedom åt alla som åkallar honom.
13 Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad.
14 Men hur skall de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Hur skall de kunna tro på den som de inte har hört? Hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar?
15 Hur kan någon förkunna utan att vara utsänd? Det står skrivet: Skönt ljuder stegen av dem som bär bud om goda ting.
16 Men alla lyssnade inte till budskapet. Ty Jesaja säger: Herre, vem satte tro till det vi förkunnade?
17 Så bygger tron på förkunnelsen och förkunnelsen på Kristi ord.
18 Men då frågar jag: kanske har de aldrig hört den? Visst har de! Över hela jorden nådde deras röst, till världens ändar deras ord.
19 Då frågar jag: kanske Israel inte förstod? Nej, redan Mose säger: Jag skall väcka er avund mot ett folk som inte är något folk; mot ett folk utan förstånd skall jag väcka er vrede.
20 Och Jesaja går så långt att han säger: Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig, jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.
21 Men om Israel säger han: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och motspänstigt folk.