33 Ser till, vaker och beder; ty I veten icke, när tiden är.
34 Såsom en man, den der drog bort i främmande land, och lät blifva sitt hus, och gaf sina tjenare magt, och hvarjom och enom sina sysslo, och böd dörravaktaren, att han skulle vaka.
35 Vaker fördenskull; ty I veten icke, när husbonden kommer, antingen om aftonen, eller midnattstid, eller i hönsgälden, eller om morgonen;
36 Att, då han kommer hasteliga, han icke skall finna eder sofvande.
37 Men hvad jag säger eder, det säger jag allom: Vaker.