1 När Paulus kom in, tittade han rådsmedlemmarna rakt i ögonen och sa sedan: "Bröder, jag har alltid levt mitt liv med ett gott samvete inför Gud."
2 Då befallde översteprästen Ananias att de som stod närmast Paulus skulle slå honom över munnen.
3 Men Paulus sa till honom: "Gud ska slå dig, som ägnar dig åt sådan dubbelmoral! Här sitter du för att döma mig efter Moses lag, och så bryter du själv mot lagen genom att befalla dem att slå mig."
4 De som stod bredvid Paulus sa då till honom: "Hur vågar du förolämpa Guds överstepräst?"
5 "Förlåt mig bröder", svarade Paulus, "jag visste inte att han var överstepräst. Det står ju i Skriften: 'Du ska inte förbanna den som är ledare för ditt folk.' "
6 Vad Paulus däremot visste var att några av medlemmarna i rådet var saddukeer, medan andra var fariseer. Han ropade därför: "Bröder, jag är farisé liksom alla mina förfäder. Och jag ställs inför rätta här idag, därför att jag tror att de döda kommer att uppstå igen."
7 Detta delade genast rådet i två grupper som började bråka med varandra.