1 Även Saul tyckte det var rätt att man dödade honom. Samma dag bröt en svår förföljelse ut mot de troende. Den drabbade hela församlingen i Jerusalem, och alla utom Jesus sändebud skingrades över hela Judeen och Samarien.
2 Men några troende män kom och begravde Stefanos under djup sorg.
3 Saul var mycket grym i sin förföljelse av de troende. Han trängde sig in i hus efter hus och släpade ut män och kvinnor och satte dem i fängelse.
4 Men de troende som hade skingrats vandrade omkring och berättade de glada nyheterna om Jesus överallt dit de kom.
5 Filippos, till exempel, gick till huvudstaden i Samarien och talade till människorna där om att Jesus är Kristus, den utlovade kungen.
6 Folket lyssnade uppmärksamt till vad han hade att säga när de såg de märkliga under han gjorde.
7 Många onda andar drevs ut och lämnade sina offer under högljudda rop, och många som hade varit förlamade, eller handikappade på annat sätt, blev botade.
8 Därför blev människorna i staden mycket glada.
9 Men i staden fanns också en man som hette Simon. Han hade sysslat med trolldom i många år och hade stort inflytande över folket i Samarien. Han påstod sig själv vara något stort
10 och alla, både rika och fattiga, sa om honom: 'Han är en gud, det är Den stora kraften som visar sig.'
11 På grund av hans trollkonster var de alla anhängare till honom.
12 Men nu började folket istället tro på Filippos budskap om Jesus Kristus och om att Gud ville göra människor till sitt eget folk, och många män och kvinnor lät döpa sig.
13 Simon själv kom också till tro och blev döpt. Sedan följde han Filippos vart han gick, och han häpnade över de tecken och under som Filippos gjorde.
14 Ryktet om att folket i Samarien hade börjat tro på budskapet om Jesus nådde också Jerusalem. Jesus sändebud skickade därför dit Petrus och Johannes,
15 som genast började be för alla de nya troende att de skulle få Guds heliga Ande.
16 För Guds Ande hade ännu inte kommit och fyllt någon av dem, utan de var bara döpta in i gemenskapen med Herren Jesus.
17 Men Petrus och Johannes la sina händer på dem, och då fick de Guds heliga Ande.
18 När Simon såg att människorna fick Guds Ande genom att sändebuden la sina händer på deras huvuden, erbjöd han sändebuden pengar och sa:
19 "Låt mig också få den här makten, så att människor får Guds heliga Ande när jag lägger händerna på dem."
20 Men Petrus svarade: "Både du och dina pengar ska gå förlorade för alltid, om du tror att man kan köpa Guds gåva!
21 Du har inget med det här att göra, för din inställning till Gud är helt fel.
22 Vänd om från din ondska och be till Herren Jesus, så kanske han förlåter dig dina lömska planer.
23 Jag ser att du fortfarande sitter fast i avgudadyrkan och inte har lämnat ditt onda tänkande."
24 Då ropade Simon: "Be för mig till Herren, så att jag inte drabbas av detta fruktansvärda!"
25 Och sedan Petrus och Johannes hade spridit budskapet om Herren Jesus i Samariens huvudstad och intygat för folket att de själva hade sett och hört allt de berättade, återvände de till Jerusalem. På vägen hem stannade de också i flera samariska byar för att berätta de glada nyheterna om Jesus där.
26 En ängel från Herren visade sig nu för Filippos och sa till honom: "Gå söderut, på ökenvägen som går mellan Jerusalem och Gaza",
27 och Filippos lydde genast. Där på vägen kom då en hög tjänsteman, som arbetade vid hovet hos Kandake, den etiopiska drottningen. Han hade ansvar för hela Etiopiens finanser. Men nu hade han rest till Jerusalem för att tillbe i templet
28 och var på väg tillbaka i sin vagn, där han satt och läste högt ur profeten Jesajas bok.
29 Då sa Guds Ande till Filippos: "Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den!"
30 Filippos skyndade fram och när han hörde mannen läsa vad Gud förutsagt genom profeten Jesaja, frågade han: "Förstår du vad du läser?"
31 "Nej", svarade mannen. "Hur skulle jag kunna det, om ingen förklarar för mig?" Sedan bad han Filippos stiga upp i vagnen och sätta sig bredvid honom.
32 Det ställe i Skriften han just hade läst var detta: "Precis som ett får som förs bort för att slaktas, eller som ett lamm som står tyst när man klipper det, öppnade han inte sin mun.
33 Han blev förnedrad och dömdes orättvist. Vem kan räkna hans efterkommande, nu när hans liv ryckts bort från jorden?"
34 Mannen frågade Filippos: "Framförde profeten Jesaja ett budskap om sig själv, eller om någon annan?"
35 Då började Filippos att med hjälp av detta ställe i Skriften förklara de glada nyheterna om Jesus.
36 Och när de åkte där längs vägen kom de fram till ett ställe med vatten. Då sa den etiopiska mannen: "Titta, där finns vatten! Kan jag inte få bli döpt här?"
38 Sedan gav han order om att stanna vagnen, och de steg ner i vattnet tillsammans, och Filippos döpte honom.
39 Men när de kom upp ur vattnet ryckte Guds Ande plötsligt bort Filippos, och mannen såg honom inte mer, men han fortsatte sin resa glad och lycklig.
40 Filippos hade under tiden förflyttats till staden Ashdod, och han gick sedan från stad till stad och berättade de glada nyheterna om Jesus tills han kom till Caesarea.