18 De är skum på vattenytan.Deras mark är förbannad i landet,ingen styr sin färd till vingårdarna.
19 Som torka och hetta slukar snövatten,så slukar dödsriketden som har syndat.
20 Modersskötet glömmer honom, maskar frossar på honom,ingen bevarar hans minne.Orätten bryts som ett träd.
21 Han gör illa den ofruktsamma som inte kan födaoch är inte god mot änkan.
22 Men Gud rycker bort de starkagenom sin kraft.När han griper inkan de inte vara säkra för sitt liv.
23 Han ger dem trygghet och vila, men hans ögon vakaröver deras vägar.
24 En kort tid är de upphöjda, sedan är de borta,de slås ner och skördas som alla,de vissnar som axens toppar.