29 Jag står där som skyldig, varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 Även om jag tvättar mig med snö och renar mina händer med lut,
31 ska du ändå sänka ner mig i pölen och mina kläder ska avsky mig.
32 Han är inte en människa som jag,så att jag kan svara honom:”Vi går tillsammans till rätten.”
33 Det finns ingen som kan döma mellan ossoch lägga sin hand på oss båda.
34 Må han ta bort sitt ris från mig så att skräcken för honominte förfärar mig.
35 Då ska jag tala utan att vara rädd för honom.Men så har jag det inte.