1 Men Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, fick höra att Josua hade intagit Ai och vigt det åt förintelse, och att han hade gjort med Ai och dess kung på samma sätt som han gjort med Jeriko och dess kung, och att invånarna i Gibeon hade ingått fred med Israel och fick bo mitt ibland dem.
2 Adoni-Sedek och hans folk var mycket rädda, för Gibeon var en stor stad, som en av kungastäderna, större än Ai, och alla dess män var tappra krigare.
3 Därför sände Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, bud till kung Hoham i Hebron, till kung Piram i Jarmut, till kung Jafia i Lakish och till kung Debir i Eglon och lät säga:
4 ”Kom upp till mig och hjälp mig så att vi kan slå gibeoniterna, för de har ingått fred med Josua och Israels barn.”
5 Då samlades de fem amoreiska kungarna – kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakish och kungen i Eglon – och drog upp dit med alla sina härar och belägrade Gibeon och angrep det.
6 Men gibeoniterna sände bud till Josua i lägret vid Gilgal: ”Dra inte bort din hand från dina tjänare, utan kom upp till oss fort och rädda oss och hjälp oss. Kungarna över amoreerna som bor i bergsbygden har alla förenat sig mot oss.”
7 Då drog Josua dit från Gilgal med allt sitt krigsfolk och alla sina tappraste krigare.
8 Herren sade till Josua: ”Var inte rädd för dem, för jag har gett dem i dina händer. Ingen av dem ska kunna stå dig emot.”
9 Efter att ha ryckt fram hela natten från Gilgal kom Josua plötsligt över dem.
10 Och Herren lät dem drabbas av panik inför Israel och tillfogade dem ett stort nederlag vid Gibeon och förföljde dem på vägen upp till Bet-Horon och dödade dem ända till Aseka och Mackeda.
11 Och när de under sin flykt för Israel hade kommit till sluttningen som går ner från Bet-Horon, lät Herren stora stenar falla över dem från himlen, hela vägen till Aseka, så att de dog. De som dödades genom hagelstenarna var fler än de som Israels barn dödade med svärd.
12 På den dagen då Herren gav amoreerna i israeliternas våld talade Josua till Herren inför hela Israel: ”Sol, stå stilla i Gibeon,måne, i Ajalons dal!”
13 Och solen stod stilla och månen blev ståendetills folket hade hämnats på sina fiender.Detta står skrivet i ”Den redliges bok”. Solen blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen.
14 Aldrig har någon dag varit som denna, varken förr eller senare, då Herren lyssnade till en mans ord. Herren stred för Israel.
15 Sedan vände Josua med hela Israel tillbaka till lägret vid Gilgal.
16 Men de fem kungarna flydde och gömde sig i grottan vid Mackeda.
17 När Josua fick höra att man funnit de fem kungarna gömda i grottan vid Mackeda,
18 sade han: ”Vältra stora stenar framför grottöppningen och sätt folk där för att bevaka dem.
19 Men ni andra, stanna inte utan förfölj era fiender och förgör dem som blir efter. Låt dem inte komma in i sina städer, för Herren er Gud har gett dem i er hand.”
20 När Josua och Israels barn hade tillfogat dem ett mycket stort nederlag och dödat dem – utom några som lyckades rädda sig och komma in i de befästa städerna –
21 vände allt folket välbehållet tillbaka till Josua i lägret vid Mackeda. Ingen vågade säga ett ord mot Israels barn.
22 Då sade Josua: ”Öppna ingången till grottan och för ut de fem kungarna ur grottan till mig.”
23 De gjorde så och förde ut de fem kungarna från grottan till honom: Jerusalems kung, Hebrons kung, Jarmuts kung, Lakishs kung och Eglons kung.
24 När de hade fört ut kungarna till Josua, kallade han till sig alla Israels män och sade till befälhavarna för krigsfolket som hade varit med honom: ”Kom fram och sätt era fötter på dessa kungars nackar.” De kom fram och satte sina fötter på deras nackar.
25 Sedan sade Josua till dem: ”Var inte rädda eller förskräckta, utan var starka och frimodiga. Så här ska Herren göra med alla fiender som ni kommer i strid med.”
26 Därefter högg Josua ihjäl dem och hängde upp dem på fem pålar, och där fick de hänga till kvällen.
27 Men vid solnedgången togs de på Josuas befallning ner från pålarna och kastades in i grottan där de hade varit gömda. Framför ingången till grottan lade man stora stenar som ligger kvar där än i dag.
28 Den dagen intog Josua Mackeda och slog dess invånare och kung med svärd. Han vigde dem åt förintelse, alla som var därinne, och lät ingen komma undan. Han gjorde med kungen i Mackeda så som han hade gjort med kungen i Jeriko.
29 Därefter drog Josua med hela Israel från Mackeda till Libna och stred mot Libna.
30 Herren gav också Libna och dess kung i Israels hand och de slog invånarna med svärd, alla som var därinne, och lät ingen komma undan. Han gjorde med dess kung på samma sätt som han hade gjort med kungen i Jeriko.
31 Sedan drog Josua med hela Israel från Libna till Lakish och belägrade och stred mot det.
32 Herren gav Lakish i Israels hand, så att de intog staden på andra dagen. De slog dess invånare med svärd, alla som var därinne, så som de hade gjort med Libna.
33 Då drog Horam, kungen i Gezer, upp för att hjälpa Lakish. Men Josua slog honom och hans folk och lät ingen av dem komma undan.
34 Från Lakish drog Josua med hela Israel till Eglon, och de belägrade och angrep det.
35 De intog det samma dag och slog dess invånare med svärd. Alla som var därinne vigde han åt förintelse den dagen, så som han hade gjort med Lakish.
36 Sedan drog Josua med hela Israel från Eglon upp till Hebron och stred mot det.
37 Och de intog staden och slog dess invånare och dess kung med svärd, likaså alla dess lydstäder och alla som var i dem. Han lät ingen komma undan, så som han hade gjort med Eglon. Han vigde staden åt förintelse med alla som var därinne.
38 Därefter vände Josua med hela Israel tillbaka till Debir och stred mot det.
39 Han intog det med dess kung och alla dess lydstäder, och de slog deras invånare med svärd. De vigde alla som var därinne åt förintelse. Ingen lät han komma undan. Han gjorde med Debir och dess kung så som han hade gjort med Hebron och som han hade gjort med Libna och dess kung.
40 Så erövrade Josua hela landet, Bergsbygden, Negev, Låglandet och Bergssluttningarna och slog alla kungar där, ingen lät han komma undan. Han vigde allt som andades åt förintelse, så som Herren, Israels Gud, hade befallt.
41 Josua slog allt som fanns mellan Kadesh-Barnea och Gaza, liksom hela landet Goshen ända till Gibeon.
42 Alla dessa kungar och deras land intog Josua på en gång, för Herren, Israels Gud, stred för Israel.
43 Sedan återvände Josua med hela Israel till lägret vid Gilgal.