13 De river upp min stig,de arbetar på mitt fördärv,men de får ingen hjälp.
14 De bryter fram som genom en bred rämna,de vältrar sig fram mellan ruinerna.
15 Fasor väller över mig,min ära rycks bort som en storm,och lik ett moln har min räddning försvunnit.
16 Nu utgjuter sig min själ inom mig,och plågans dagar håller mig fast.
17 Natten borrar i mina ben,den gnagande pinan tar ingen vila.
18 Med stor kraft griper han min mantelhan fattar mig i min livklädnad.
19 Han har vräkt mig ner i dyn,och jag liknar stoft och aska.