20 Hennes sinne vämjes vid mat,hennes själ vid den föda hon älskade.
21 Hennes kött tärs bort till dess inget finns kvar,hennes ben, som man inte såg, blir blottade.
22 Hennes själ kommer nära graven,hennes liv nära de döda.
23 Om det finns en ängel för henne,en medlare, en av tusen,som förkunnar för människan vad som är rätt,
24 då förbarmar sig Gud över henne och säger:"Fräls henne, så att hon inte far ner i graven,jag har fått lösepenning."
25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft,hon blir åter som i sin ungdoms dagar.
26 Hon ber till Gud som får behag till henne,och hon får se hans ansikte med jubel.Och Gud ger människan hennes rättfärdighet tillbaka.