2 Hon är lik en slav som flämtar efter skugga,lik en daglönare som väntar på sin lön.
3 Månader av elände har jag fått till arvedel,nätter av vedermöda har blivit min lott.
4 Så snart jag lagt mig frågar jag:"När skall jag stiga upp?När skall natten ta slut?"Jag mättas av oro intill morgonen.
5 Min kropp täcks av förruttnelsens maskaroch med en skorpa som av jord,min hud skrumpnar och faller av.
6 Mina dagar flyr snabbare än vävarens spole,de försvinner utan hopp.
7 Tänk på att mitt liv är en vindfläkt,att mitt öga inte längre får se det goda.
8 Det öga som ser mig skall ej mer iaktta mig,om din blick söker mig finns jag inte längre.