1 Efter en tid begav sig Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, även kallad Tiberiassjön.
2 Mycket folk följde honom, därför att de såg de tecken han gjorde med de sjuka.
3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
4 Påsken, judarnas högtid, var nära.
5 När Jesus lyfte blicken och såg att mycket folk var på väg mot honom sa han till Filippos: "Var ska vi köpa bröd så att dessa får något att äta?"
6 Det sa han för att pröva honom, för själv visste han vad han skulle göra.
7 Filippos svarade: "Bröd för tvåhundra dagslöner skulle inte räcka för att alla ska få en bit var."
8 En av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus bror, sa till honom:
9 "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men hur skulle det räcka till så många?"
10 Jesus sa: "Låt folket slå sig ner." Det var gott om gräs på det stället. Och männen slog sig ner, det var omkring fem tusen.
11 Jesus tog bröden, bad tackbönen och delade ut till dem som låg där, likaså av fiskarna så mycket de ville ha.
12 När de var mätta sa han till sina lärjungar: "Samla ihop de bitar som har blivit över så att inget går till spillo."
13 De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med de bitar som hade blivit över av de fem kornbröden när de ätit.
14 När folket såg vilket tecken han hade gjort sa de: "Detta måste vara Profeten som skulle komma till världen."
15 Då Jesus förstod att de tänkte tvinga honom med sig för att göra honom till kung, drog han sig åter upp till berget, helt ensam.
16 När kvällen kom gick hans lärjungar ner till sjön
17 och steg i en båt för att fara över sjön till Kafarnaum. Det var redan mörkt och Jesus hade ännu inte kommit till dem.
18 Det blåste hårt och sjön började gå hög.
19 När de hade rott en halvmil fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten, och de blev mycket rädda.
20 Men han sa till dem: "Det är jag. Var inte rädda."
21 De skulle just ta upp honom i båten, men då var den redan framme vid den plats dit de var på väg.
22 Nästa dag såg folket som var kvar på andra sidan sjön att det bara hade varit en båt där och att Jesus inte hade stigit i den och följt med sina lärjungar, utan att de hade gett sig av ensamma.
23 Andra båtar kom från Tiberias och lade till nära platsen där de hade ätit brödet efter att Herren hade bett tackbönen.
24 När folket såg att varken Jesus eller hans lärjungar var där, steg de i båtarna och for till Kafarnaum och sökte efter Jesus.
25 De fann honom på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"
26 Jesus svarade dem: "Det jag säger till er är verkligen sant: Ni söker mig inte därför att ni har sett tecken, utan därför att ni åt av bröden och blev mätta.
27 Arbeta inte för den mat som är förgänglig utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. För på honom har Fadern satt sitt sigill - Gud."
28 De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds gärningar?"
29 Jesus svarade: "Detta är Guds gärning, att ni tror på honom som han har sänt."
30 De sa: "Vilket tecken tänker du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad tänker du utföra?
31 Våra fäder åt manna i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."
32 Då sa Jesus till dem: "Det jag säger till er är verkligen sant: Det var inte Mose som gav er brödet från himlen, men min Fader ger er det sanna brödet från himlen.
33 För Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv."
34 De sa: "Herre, ge oss alltid det brödet."
35 Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska inte hungra, och den som tror på mig ska aldrig törsta.
36 Men jag har sagt er att ni har sett mig och tror ändå inte.
37 Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag verkligen inte avvisa.
38 För jag har kommit ner från himlen, inte för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig.
39 Och detta är hans vilja som har sänt mig, att jag inte ska förlora något av allt det han har gett mig, utan låta det uppstå på den yttersta dagen.
40 För detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen."
41 Judarna var irriterade över att han hade sagt: "Jag är brödet som kom ner från himlen."
42 Och de sa: "Är inte detta Jesus, Josefs son, vars far och mor vi känner? Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen?"
43 Jesus svarade: "Ni ska inte vara irriterade.
44 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.
45 Det står skrivet hos profeterna: De ska alla bli undervisade av Gud. Var och en som har hört och lärt av Fadern kommer till mig.
46 Ingen har sett Fadern, utom han som är från Gud, han har sett Fadern.
47 Det jag säger till er är verkligen sant: Den som tror har evigt liv.
48 Jag är livets bröd.
49 Era fäder åt mannat i öknen, och de dog.
50 Men detta är brödet som kommer ner från himlen, för att den som äter av det inte ska dö.
51 Jag är det levande brödet som kom ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen ska leva."
52 Judarna kom då i vild diskussion med varandra och sa: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?"
53 Jesus sa till dem: "Det jag säger till er är verkligen sant: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er.
54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.
55 För mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck.
56 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom.
57 Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever genom Fadern, så ska även den som äter mig leva genom mig.
58 Detta är brödet som kom ner från himlen, inte alls likt det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd ska leva i evighet."
59 Detta sa Jesus när han undervisade i en synagoga i Kafarnaum.
60 Många av hans lärjungar som hörde det sa: "Det är outhärdliga ord, vem kan lyssna på sådant?"
61 Jesus förstod inom sig att hans lärjungar var irriterade över detta och sa till dem: "Tar ni anstöt av det här?
62 Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han redan var?
63 Det är Anden som ger liv, det mänskliga uträttar ingenting. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.
64 Men det är några bland er som inte tror." - Jesus visste från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. -
65 Han fortsatte: "Därför sa jag till er att ingen kan komma till mig om det inte ges honom av Fadern."
66 Efter detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka och följde honom inte mer.
67 Jesus sa då till de tolv: "Vill ni också ge er i väg?"
68 Simon Petrus svarade: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,
69 och vi tror och vi vet att du är Guds Helige."
70 Jesus svarade: "Valde jag inte ut er tolv? Och en av er är en djävul."
71 Han talade om Judas, Simon Iskariots son, för det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.