3 Då förde man till honom en lam man som bars av fyra män.
4 Men när de på grund av allt folket inte kunde komma nära Jesus tog de bort taket över honom och gjorde en öppning och firade ner bädden på vilken den lame låg.
5 Jesus såg deras tro och sa till den lame: "Mitt barn, dina synder är förlåtna."
6 Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan:
7 "Varför säger han så? Han hädar. Vem kan förlåta synder utom Gud?"
8 Omedelbart visste Jesus i sin ande vad de tänkte inom sig, och sa till dem: "Varför tänker ni så i era hjärtan?
9 Vilket är lättast, att säga till den lame: 'Dina synder är förlåtna,' eller att säga: 'Res dig upp, ta din bädd och gå?'