4 Joshafat bodde nu i Jerusalem, men han for därifrån igen, ut bland folket, från Beer Sheva till Efraims bergsbygd, och fick dem att återvända till Herren, sina fäders Gud.
5 Han insatte domare i landet, i var och en av befästningsstäderna i Juda,
6 och han sade till dem: »Ge akt på vad ni gör, ty det är inte på människors vägnar ni dömer utan på Herrens, och han är med er när ni dömer.
7 Låt fruktan för Herren vägleda er. Ge noga akt på vad ni gör, ty hos Herren, vår Gud, finns ingenting orätt, han är aldrig partisk, han kan inte mutas.«
8 I Jerusalem insatte Joshafat några av leviterna och prästerna och israeliternas familjeöverhuvuden till att döma för Herrens räkning och avgöra rättstvister bland invånarna i staden,
9 och han befallde dem: »Så här skall ni gå till väga, i fruktan för Herren, med trohet och hängivenhet:
10 var gång en rättssak överlämnas till er av era ämbetsbröder ute i städerna, vare sig det gäller dråpmål eller tillämpningen av lag och bud, stadgar och regler, skall ni råda och varna dem så att de inte ådrar sig skuld inför Herren och vreden drabbar er och dem. På detta sätt skall ni gå till väga för att inte ådra er skuld.