3 Joshafat blev rädd och bestämde sig för att vända sig till Herren. Han utlyste en fasta i hela Juda,
4 och judeerna samlades för att söka råd hos Herren. Från alla städer i Juda kom man för att söka Herrens hjälp.
5 Joshafat ställde sig bland de församlade från Juda och Jerusalem i Herrens hus, framför den nya förgården,
6 och han sade: »Herre, våra fäders Gud, det är du som är Gud i himlen och som råder över alla folkens riken. I din hand är kraft och styrka, och ingen kan stå emot dig.
7 Du, vår Gud, drev bort invånarna i detta land för ditt folk Israel och gav det åt din vän Abrahams ättlingar för evigt.
8 Där bosatte de sig, och där byggde de en helgedom åt dig, åt ditt namn, och sade:
9 ’Om olycka drabbar oss — straffande svärd, pest eller svält — skall vi ställa oss framför detta hus och inför dig, ty ditt namn bor i detta hus, och ropa till dig i vår nöd, och du skall höra det och hjälpa oss.’