18 Någon sådan påsk hade inte firats i Israel sedan profeten Samuels tid. Ingen av Israels kungar hade firat en påsk sådan som den som firades av Josia och prästerna och leviterna och alla judeer och de israeliter som var samlade och Jerusalems invånare.
19 Det var under kung Josias artonde regeringsår man firade denna påsk.
20 Efter allt detta, när Josia satt templet i stånd, tågade Neko, kungen av Egypten, ut för att strida vid Karkemish, vid Eufrat. Josia drog ut för att möta honom,
21 men Neko skickade sändebud och lät säga: »Juda konung, vad vill du mig? Det är inte mot dig jag har kommit i dag utan mot det folk jag är i krig med, och Gud har sagt åt mig att skynda mig. Sluta att sätta dig upp mot Gud, som är med mig, annars förgör han dig!«
22 Men Josia föll inte undan utan förklädde sig för att strida mot honom. Han lyssnade inte till vad Neko sade på Guds uppdrag utan drog ut i strid på Megiddoslätten.
23 Bågskyttarna sköt kung Josia, och han sade till sina män att föra bort honom, eftersom han var svårt sårad.
24 Hans män tog honom från stridsvagnen över till hans andra vagn och förde honom i den till Jerusalem, där han dog. Han begravdes på sina fäders gravplats, och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.