17 Då sände han den kaldeiske kungen mot dem och dräpte deras unga män med svärd i helgedomen; han skonade varken ynglingar och flickor eller den som var gammal och svag — alla gav han i Nebukadnessars våld.
18 Och alla föremålen i Guds hus, både stora och små, och templets skatter och kungens och furstarnas skatter — allt förde han till Babylon.
19 Man brände ner Guds hus och rev ner Jerusalems stadsmur; alla dess borgar stacks i brand och alla dess dyrbarheter förstördes.
20 Den rest som undsluppit svärdet förde han bort i fångenskap till Babylon. Där fick de vara slavar åt honom och hans efterträdare tills det persiska riket uppstod —
21 för att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas — och tills landet tagit igen sina uteblivna sabbater. Hela den tid landet låg öde hade det sabbat, tills sjuttio år hade gått.[
22 Under den persiske kungen Kyros första regeringsår ingav Herren — för att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas — Kyros tanken att sända ut en förordning, och han tillkännagav i hela sitt rike, både muntligt och skriftligt:
23 »Så säger Kyros, konung av Persien: Alla jordens riken har Herren, himlens Gud, givit mig, och han har ålagt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. De av er som tillhör hans folk — må er Gud vara med er — skall bege sig …«]