29 och vilken bön och åkallan som vem det vara må i ditt folk Israel än uppsänder — var och en känner bäst sin egen plåga och smärta — om han då sträcker händerna i bön mot detta hus,
30 hör det då i himlen, där du tronar. Förlåt honom och behandla var och en som han förtjänar, du som känner hans tankar — ja, du ensam känner människornas tankar.
31 Då skall de frukta dig och följa dina vägar så länge de lever i det land som du gav våra fäder.
32 Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt stora namn, din starka hand och din lyftade arm, och denne främling kommer och åkallar dig, vänd mot detta hus,
33 lyssna då i himlen, där du tronar, och gör det som han ber dig om. Då skall alla jordens folk lära känna ditt namn och frukta dig, så som ditt folk Israel gör, och förstå att detta hus som jag har byggt är helgat åt ditt namn.
34 Om du sänder ut ditt folk att strida mot sina fiender och de ber till dig, vända mot denna stad som du har utvalt och det hus som jag har byggt åt ditt namn,
35 lyssna då i himlen på deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.