2 När kung Demetrios fick höra detta drog han samman väldiga truppstyrkor och tågade ut för att möta honom i strid.
3 Och Demetrios skrev till Jonatan i vänliga ordalag för att han skulle känna sig hedrad.
4 Han tänkte: »Vi måste skynda oss att sluta fred med dem innan han går samman med Alexander mot oss,
5 ty han kommer inte att glömma allt det onda som vi har gjort honom och hans bröder och hela folket.«
6 Han gav honom rätt att samla trupper, att tillverka vapen och att vara hans bundsförvant, och gisslan som fanns i borgen lovade han att lämna ut åt honom.
7 Jonatan begav sig då till Jerusalem och läste upp brevet för hela folket och för borgens besättning.
8 De greps av förfäran när de fick höra att kungen hade gett honom rätt att samla trupper.