22 Deras ärende har protokollförts på följande sätt bland folkets beslut:Noumenios, Antiochos son, och Antipatros, Jasons son, har kommit till oss som sändebud från judarna för att förnya deras vänskap med oss.
23 Folket beslöt att ge dessa män ett glansfullt mottagande och att arkivera en avskrift av deras budskap bland de offentliga handlingarna för att bevara minnet av händelserna åt det spartanska folket.En avskrift av detta beslut tillställs härmed översteprästen Simon.«
24 Därefter skickade Simon Noumenios till Rom med en stor guldsköld som vägde 1 000 minor för att bekräfta förbundet med romarna.
25 När folket fick höra allt detta sade de: »Hur skall vi visa vår tacksamhet mot Simon och hans söner?
26 Med sina bröder och hela sin fars familj har han ju stått fast och kämpat mot Israels fiender tills de fördrivits, och de har tryggat folkets frihet.« De gjorde en inskrift på koppartavlor och satte upp dem på stenar som de reste på Sionberget.
27 Här följer en avskrift av texten:»Den artonde dagen i månaden elul år 172, det tredje året av den store översteprästen Simons tid som saramel,
28 hölls ett stort möte med prästerna, folket, nationens ledare och de äldste i landet, varvid följande kungjordes för oss: