25 När folket fick höra allt detta sade de: »Hur skall vi visa vår tacksamhet mot Simon och hans söner?
26 Med sina bröder och hela sin fars familj har han ju stått fast och kämpat mot Israels fiender tills de fördrivits, och de har tryggat folkets frihet.« De gjorde en inskrift på koppartavlor och satte upp dem på stenar som de reste på Sionberget.
27 Här följer en avskrift av texten:»Den artonde dagen i månaden elul år 172, det tredje året av den store översteprästen Simons tid som saramel,
28 hölls ett stort möte med prästerna, folket, nationens ledare och de äldste i landet, varvid följande kungjordes för oss:
29 Landet har ofta utsatts för krig, men Simon, Mattathias son av Jojarivs släkt, och hans bröder har utan tanke på egen säkerhet tagit upp kampen mot sitt folks motståndare för att återupprätta templet och lagen, och de har vunnit ära och berömmelse åt sitt folk.
30 Jonatan samlade sina landsmän och blev deras överstepräst. Men sedan han förenats med sina fäder
31 strävade fienderna efter att tränga in i landet för att ödelägga det och förgripa sig på templet.