29-30 Många som längtade efter rättfärdighet och rättvisa drog då ut i öknen med sina barn, sina hustrur och sin boskap för att bosätta sig där, ty det onda hade drabbat dem hårt.
31 Det kom bud till kungens män och till trupperna i Jerusalem, Davids stad, att folk som trotsade kungens befallning hade dragit ut till grottorna i ödemarken.
32 En stor styrka tog då upp jakten på dem, spårade upp dem och gick i ställning mitt emot dem. Det var på sabbatsdagen de började striden.
33 De sade till dem: »Låt det vara nog! Kom ut och gör som kungen har befallt, så skall ni få leva.«
34 Israeliterna svarade: »Vi kommer inte ut; vi vill inte följa kungens befallning och vanhelga sabbatsdagen.«
35 Då gick kungens trupper omedelbart till anfall.
36 Men israeliterna värjde sig inte; de kastade inte en sten och spärrade inte för grottorna.