5 När Gorgias kom till Judas läger på natten fann han ingen där. Han började leta efter dem uppe i bergen, eftersom han tänkte att de hade flytt för honom.
6 När dagen bröt in visade sig Judas på slätten. Han hade 3 000 man, men sköldar och svärd hade de inte så många som de skulle ha önskat.
7 Och de såg att hedningarnas här var stark, väl försedd med rustningar och omgiven av kavalleri, och det var stridsvana krigare.
8 Då sade Judas till sina män: »Var inte rädda för att de är så många, tappa inte modet inför deras anlopp!
9 Kom ihåg hur våra fäder blev räddade i Röda havet när farao förföljde dem med sin här.
10 Nu skall vi ropa till himlen i hopp om att han är oss nådig och kommer ihåg förbundet med våra fäder. Då krossar han hären där borta under vårt anfall i dag,
11 och alla hedningar får lära sig att det finns en som befriar och räddar Israel.«