1 Vinet är en hädare, ölet en gaphals,vettlös är den som raglar av rus.
2 Som lejonets rytande är kungens raseri,den som väcker hans vrede förverkar sitt liv.
3 Heder åt den som undviker strid,det är bara dårar som börjar gräl.
4 Den late plöjer inte om höstenoch finner ingenting i skördetiden.
5 Människors avsikter är som djupt vatten,men en klok man öser upp dem.
6 Många ordar om sin trofasthet,men var finns en man att lita på?
7 Den rättfärdige lever oförvitligt —lyckliga hans efterkommande!
8 Kungen som sitter i domarsätetsållar med blicken bort de gudlösa.
9 Vem kan säga: Mitt samvete är rent,jag är fri från min synd.
10 Dubbla vikter, dubbla mått —bådadera väcker Herrens avsky.
11 Redan den unge visar i handlingom hans liv är rent och ärligt.
12 Örat som hör, ögat som ser —bådadera har Herren skapat.
13 Älskar du sömn blir du utblottad,vakna upp, så får du äta dig mätt.
14 »Bara skräp«, säger köparen,men går belåten därifrån.
15 Guld och pärlor finns i mängd,men visa ord är en sällsynthet.
16 Ta manteln från den som borgat för en främling,kräv pant då det gäller en okänd.
17 Lögnens bröd smakar gott,men sedan blir munnen full av grus.
18 Planer lyckas om man rådslår,för inte krig utan överläggning.
19 Den lösmynte röjer hemligheter,undvik den som pratar för mycket.
20 Om någon förbannar sin far eller morskall hans lampa slockna då mörkret faller.
21 Plötsligt vunnen rikedomger i längden ingen lycka.
22 Säg inte: Jag skall hämnas oförrätten!Lita på Herren, han skall hjälpa dig.
23 Herren avskyr dubbla vikter,fusk med vågen är orätt.
24 Människans steg styrs av Herren,vad vet hon själv om sin väg?
25 Farligt är att snabbt ge heliga löftenoch först efteråt tänka sig för.
26 En vis kung sållar bort de onda,han låter tröskhjulet gå över dem.
27 Herren vakar över människans livsandeoch ser in i hennes innersta.
28 Godhet och trohet är kungens värn,med rättfärdighet tryggar han tronen.
29 Styrkan är de ungas stolthet,vitt hår de gamlas ära.